Min första sovmorgon på länge och jag lyckas vakna, helt av mig själv, klockan sju. Jag förstår inte varför jag jämt vaknar så tidigt. När jag än läggen mig så vaknar jag typ senast sju, det är ju sjukt! Dom enda gångerna ja sovit längre har varit då jag varit ute och inte somnat förns typ klockan fyra eller fem nån gång...suck

Men men, när jag va hos farmor igår så pratade vi en hel del om hur stor man egentligen har blivit, å hur snabbt tiden går. Jag tcker t.ex. att det va bara nyligen som Stina började gå skola i Storuman istället för i Stensele. Nu bor hon tillsammans med sin kille i Umeå, jobbar/studerar och lever ett helat annat liv. Det känns som sagt som om det va nyss, men det är snart nio år sen, fatta! Jag minns ju till och med vad hon fick på sin avslutning i sexan!! Shit...

Sen kommer ju hela grejen med att småkusinerna växer upp. Har väldigt svårt att tänka mig att dom minsta ens ska börja hög eller mellanstadiet, att dom ska ta olika förarbevis och tillslut till och med körkortet. Herregud.
Jag minns så väl när två av mna kära kusiner i skarven sa, med bestämda stämmor och en stark allvarlighet i blicken, att ingen av dom någonsin skulle klippa sig korthårig och ingen skulle då ens få för sig tanken att ha pojkvänn. Nu har den äldre av dessa två haft pojkvän ett bra tag, och även det korta håret har varit med ett tag nu ;) Den yngre har väll inte riktigt det jättekorta håret och pojkvännen, men nått av dom kommer nog snart :P


GTB -08

Ja man blir som nostalgisk när man tänker på hur tiden går. Än om man längtar till studenten, det nya livet och alla roliga saker som väntar, så känner man ju också ibland att man längtar tillbaka till tiden då alla vi barn i kusinskaran hade vattenkrig här på baksidan av huset, eller andra bravader under de unga åren.
Ja det är tur man har minnet så man då kan tänka tillbaka i alla fall :D