Mat och funderationer...

Ja, vart lax och linsröra till lunch, gött :) Har gjort det några gånger men aldrig har det då smakat så här bra! kan det bero på tillståndet? ;)

Jag uppskattar att folk kan bry sig om mig, men vissa saker vill man inte prata om eller så borde man inte. Igår blev det som en gång tidigare ett utbrott av allt och jag är mycket ledsen att den som var med om det var det. Det har bara hänt mig en gång tidigare och då var det som tur va en riktigt god vän som fick hantera det. Det var tungt, men hade det varit vem som helst förrutom den vännen hade det varit många gånger värre. Att nu den som fick hantera det här är en god vän och person, det vet jag, men det känns som om jag bara lägger mina problem som tunga vikter på någon annans axlar. Varför vet man bara inte när man ska hålla käften?



Vet inte hur jag ska kunna få det ogjort, men kunde jag så skulle jag. Jag hoppas att inget kommer förändras, men det känns oundvikligt...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0