Ja, ibland undrar man ju va som är fel egentligen...Man säger att det är på ett sätt, sen är det egentligen inte alls så. Man går och önskar att saker ska hända en, säger att de aldrig gör det. Men sanningen är den att de faktiskt gör det...

Själv säger jag ofta att det inte är någon som vill ha mig, men så är det ju inte. Än om det är jävligt svårt för mig att inse, så finns det ju dom som gör det. Det värsta är ju att ja hanterar allt på fel sätt. På grund av det har ja sårat världens finaste person, gjort saker som ja verkligen ångrar, men också lurat och sårat mig själv. Ja kunde ha gjort många saker på mycket bättre sätt, och vissa saker kunde ja ha låtit bli. Men gjort är gjort, och jag har mycket att se bak på med ånger och skam, sorg och besvikelse. Ja vet att jag har förstört mycket, men det har aldrig varit min avsikt. Jag ber innerligt om förlåtelse, men förväntar mig inget tillbaka. "Du" vet vad jag känner för dig för det har ja nyligen uttalat mig om. Alla andra runt om mig behöver inte försöka lägga näsan i blöt och försöka rota fram vad det är ja skulle ha låtit bli att göra, utan se mig istället precis som ni ser på många andra, som en person som gjort misstag och nu insett det. Det är mänskligt att fela...